Hello!

Just nu är jag ute på praktik, från och med nu har jag snart varit ute i 3 veckor! Från vecka 47-50! Det är helt otroligt hur fort allt går! Jag är som sakt ute på en förskola och det har funkat otroligt bra,trivs bra gör jag också. Nack delen är att man lätt blir sjuk, alla små barn går runt och snorrar och är dåliga. Jag personligen är ovan att vara sjuk men det är sådant man får ta!

Jag har fått bra med kritik att jag är duktig och bra med barnen, det känns kul och höra!

Nu: Har jag lite julmusik som spelar i bakgrunden för mer julstäming, mysigt! Snön har fallit lite lätt utanför mitt fönster också! :)

Hello!

1 december idag och det känns mysigt! Jag tycker att man ska ta till vara på denna månad och bara njuta och vara rädda om sina nära och kära!

Snart ska jag och pappa ta hos ner mot farmor och fika, senare blir det en god middag.

Hejsan!

Tänkte börja blogga nu, igen! Det var ett bra tag sedan jag var här inne och skrev något!

Som sagt imorgon är det första advent! Jag och pappa har redana börjat lite smått och julpyntat alla fönster hemma med julstjärnor och ljusstakar, så mysigt. Nu saknas bara lite snöfall så att julstämingen sprids ännu mer!

Ja, första december i morgon och det betyder att det är 23 dagar kvar till julafton, 27 dagar kvar tills jag fyller år och 29 dagar tills nyår! Mycket att se fram emot nu känner jag! 

Kram!

Ja, som sakt nu är sportlovet slut för min del och det roliga med. Känner mig tvingad till att gå upp ur sängen på morgonen fast kroppen skriker i protest! Vad är det som får en att göra alla dessa grejer som man inte orkar? vad är det som får en att sitta böjd över alla läx böcker fast man inte vill? haha ja, känns som jag skulle kunna bli en bra skolkar om jag tänker efter, fast i slutändan kommer jag förlora på det såklart och inte ha någon framtid fram över och det vill jag ju ha!

Och som sakt har jag ju inte heller bloggat något vilket jag inte tänker lägga ner energi på utan bara köra på..

Nu ska jag fortsätta med pluggandet!

Kram på er alla och kämpa på med skolan för det kommer vara värt det.

Alla har en hemlighet som ingen vet, ingen vet, hur ska jag kunna berätta? hur vet jag att ni förstår? ni ser ju inte ens hur man mår,  hur står ni ut med er själva? haha era jävla små problem är ingenting. Ingenting alls, seriöst. Jag kan tyvär inte förstå mig på er. Ni lever i eran fina lilla bubbla helt bortom allt annat, otroligt. Ni har det bra.

Vad har man då för vänner som inte ser en?

Att bry sig om andra är något jag gör dagligen men ingen ser, hur ska ni kunna veta? Men att inte se hur någon mår är att inte bry sig.

Även jag ska sluta bry mig, lika bra. Varför i hela världen ska jag lägga ner energi på människor som inte bryr sig ett skit tillbaka.

Varför ska livet vara svårt? säg mig varför? som om jag inte räcker till. Allt just nu är bara fake bland er.

”Hej Droger, beroende heter jag!

Jag vänder upp och ner på dom flesta hem, river sönder alla familjeband, tar barnen ifrån er, och det är bara början. Jag kostar mycket mer än Diamanter, mer än Guld, och sorgen som följer mig är ett skådespel. Om du behöver mig, kom ih…åg att det är lätt att hitta mig, jag är överallt, runt om kring dig, jag finns i skolorna, och i alla föreningar, arbetsplatser mm.

Jag bor hos dom rika och dom fattiga med. Jag bor längre ner i gatan hos dig, och är kanske din granne! Min makt är övernaturlig. Prova, så ska du få se. Och OM du provar mig kommer du förmodligen aldrig att släppa mig. Prova mig EN gång, och jag kanske släpper dig, men provar du mig flera gånger, så är din själ förmodligen min. När jag styr dig, stjäl du och ljuger, du gör vad som helst bara du blir ”hög”. Kriminella saker kommer du också att göra, bara för att känna min närvaro, kommer att vara värt det när jag finns i dina armar. Du kommer att ljuga för din mor, stjäla ifrån dina anhöriga, med mera. Och när du ser deras tårar, borde du känna sorg/smärta.

Men med MIG glömmer du!

Ditt samvete, Din uppfostran. Jag blir ditt samvete, jag kommer att lära dig min värld. Jag tar barn ifrån föräldrar, föräldrar ifrån barn. Jag kommer att få dig glömma din tro och skrämma iväg dina vänner. Jag kommer att ta allt ifrån dig , ditt vackra utseende, din stolthet, och jag kommer alltid att vara med dig, vid din sida alltid. Du kommer att ge mig allt, din familj, ditt hem, dina vänner, dina pengar, Du och jag blir ”ett” .

Jag kommer att ta ifrån dig allt vad du har och när du inte har något kvar, kan du skatta dig lycklig om du har livet kvar.

Om du hör röster skrika i ditt huvud då är det bara jag. Om du ser syner eller skakar okontrollerat ska du veta att det är bara jag som är hos dig. Jag vill bara att du ska veta att det är en gåva ifrån mig till dig, men sen är det för sent, du ser att du är underkastad mitt maktbegär, och vi kommer aldrig att skiljas, Du kommer att ångra att ha testat mig, dom flesta gör det, men nu är du min. Men kom ihåg. DU KOM TILL MIG inte jag till dig. Du visste vad skulle komma. Alla har sagt det , du har fått höra det åter och åter igen. Du hade/Har ett val Och du väljer/valde. Du hade kunnat sagt ”Nej tack” och gått därifrån, Men nu har du träffat mig, Vad ska du göra? Jag tar gärna din hand och leder dig till fördärvet, ger din familj massor av sorg,och kommer att hålla din hand ända ner i träsket.

Jag kan ge dig och din familj mer smärta/sorg än dom flesta av oss skulle klara av..”

Jag vill bara klargöra att det är INTE jag som är författaren bakom denna grymt bra lilla dikt.

Skrämselpropaganda om droger? Nej det ligger så grymt mycket sanning i denna text och droger är farligare än vad många där ute verkar tro. Det kan leda till så grymt mycket konsekvenser i livet, sjukdomar alltså allt påverkas. Det finns säkert många som tycker att droger är kul att prova på när man festar m.m? det kan jag tyvär inte första, förlåt man jag kan inte.

DROGER, samma med alkohol förstör människors liv. Jag bara vet det. Har sett det men egna ögon. Ingen lek precis. Så otroligt skadligt.

En känsla som ofta kryper runt inom mig är obehaglig lite skämmande, som om jag lever inom en stor bubbla som bara blir större och större och till slut spricker och alla mina känslor väller ut genom dumma kommentarer, som om jag bara vill skrika eller slå hårt i nåt och bara gråta och gråta det finns liksom inget stopp inom mig.

Som om jag är en helt annan person som vill annat i livet men inte når fram till vad det är. Jag vill så mycket med mitt liv jag vill att allt ska vara bra..

Jag menar liksom tex skolan när man pluggar till prov, jag går verkligen in i det och pluggar så bra jag kan. Jag har höga krav på mig själv. Jag har svårt för att få in saker i mitt huvud alltså det fasnar inte lika lätt. Mina vänner kan plugga en dag före provet och få alla rätt, jag är glad för deras skull men samtidigt kan det brinna inom mig att jag också vill kunna känna mig duktig även om jag blir godkänd känner jag mig inte bra. Jag vet att jag är bra, men jag vill ha mer bekräftelse.

Jag undrar vad det är för en underlig driv kraft som får kroppen att utföra alla de gamla invada rutinerna, fast själen vrålar i protest. Vad är det som får kroppen att resa sig ur sängen på morgonen? Vad är det som får benen att ta en till skolan? Och vad är det som får handen att föra mat till munnen och munnen att tugga och svälja, fast ingenting längre smakar någonting? Och vad är det som får en att sitta böjd över läxböcker fulla av ord som inte längre betyder någonting? För orden tappar sin betydels ibland, maten tappar sin smak ibland och allting tappar sin färg.

Hejsan!

Tänkte att jag skulle börja skriva lite igen, jag har rensat bort alla mina gamla inlägg och tänkte börja om på nytt..

Som sakt om några dagar blir det ett nytt år vilket jag ser fram emot och som kommer spenderas med fina vänner och mycket skratt och go mat, det ser jag fram emot!